Vattenläget 2026

Det genomsnittliga dagsbehovet av dricksvatten är ungefär 140 liter per person. Ungefär 10 liter av dessa går åt till mat och dryck. I ett hushåll med fyra personer går det alltså åt ungefär 600 liter vatten per dygn. Det mesta vattnet som används i ett hushåll går åt vid tvätt, disk, personlig hygien och toalettspolning.

Och kom ihåg; det är bara sådant som kommer ur kroppen samt toapapper som får spolas ner i toaletten. Om du snyter dig eller torkar av ytor i badrummet med toapapper så sparar du en spolning när du kastar sådant papper i en soptunna. Tack för att du är rädd om vårt vatten!

För att en brunn ska ge tillräckligt med dricksvatten behöver det strömma in minst 25 – 40 liter vatten i brunnen per timme. Det bör också finnas ett vattenmagasin i brunnen eller huset som en buffert för tillfällen när det används mer vatten än vad som rinner till.

Anmäl läckor och fel i det kommunala ledningsnätet. För läckor inom din egen tomt eller fastighet anlitar du en certifierad VVS-installatör.

Akut felanmälan

Ibland händer det att något inte fungerar som det ska. Vad du ska göra beror på vad felet är och var det har inträffat.

På nsva.se/drifrinfo  publicerar vi arbeten och störningar. Du kan också prenumerera på SMS-aviseringar via vårt driftstörnings­system.

Varje vecka, året runt pågår underhåll och andra arbeten i våra ägarkommuner. Här hittar du aktuella och planerade driftstörningar och servicemeddelanden

Driftinformation

Registrera dig för en sms-tjänst och få automatisk information om störningar i driften av det kommunala vatten- och avloppssystemet.

Få sms/e-post vid driftstörningar som berör din fastighet

Avloppsvatten
Samlingsnamn för dagvatten, dräneringsvatten och spillvatten.

Dagvatten
Regn- och smältvatten som rinner från tak, gator och från hårdgjorda ytor som markyta, vägar och parkeringsplatser som inte tränger ner i marken.

Dricksvatten
Kallvatten för hushållsändamål. Dricksvatten klassificeras som livsmedel och lyder under livsmedelslagstiftningen. Det är vatten som är avsett för att förtäras av människor eller användas vid hantering av livsmedel.

Beroende på vilken kommun du bor i är det kommunala dricksvattnet tillverkat antingen via egna vattenverk eller så kommer vattnet från Sydvatten.

Dricksvattnet inom NSVA

Dräneringsvatten
Vatten som leds bort från marken runt exempelvis en byggnad.

Grundvatten
Vatten som tränger djupt ned i marken och fyller hålrummen i jord och berg.

Gråvatten
Avloppsvatten från hushållens kök, bad- samt tvättrum. Ej från toalett.

Råvatten
Råvatten är råvaran till dricksvatten. Råvattnet består av ytvatten eller grundvatten som efter någon form av beredning kan användas som dricksvatten.

Spillvatten
Förorenat avloppsvatten som kommer från exempelvis dusch, disk, tvätt och toalett.

Vattentäkt
Vattentillgångar i form av sjöar och vattendrag (ytvatten) eller i jord och berg (grundvatten).

VA-huvudman
VA‑huvudmannen ansvarar för att producera och leverera dricksvatten samt ta hand om och rena avloppsvatten inom det allmänna VA‑systemet. I Sverige är det oftast kommunen som är VA‑huvudman, men ansvaret utförs ofta genom ett kommunalt bolag, till exempel NSVA.

Som VA‑huvudman ansvarar man för:

• leverans av dricksvatten till hushåll och verksamheter
• omhändertagande och rening av avloppsvatten
• utbyggnad och drift av VA‑systemet
• att lagar, krav och kvalitetsnormer följs
• att planera för framtida behov, till exempel klimatförändringar och befolkningsökning

Ytvatten
Vatten som är synligt i form av sjöar, vattendrag och hav.

• NSVA driver och ansvarar för vattenverk, ledningsnät och reservoarer
• NSVA ansvarar för att dricksvattnet uppfyller lagkrav och når fram till kundens förbindelsepunkt
• Fastighetsägaren ansvarar för ledningarna inne på den egna fastigheten

Inom NSVA får kommunerna Bjuv, Båstad (södra sidan), Helsingborg, Landskrona och Svalöv (förutom Röstånga och Stenestad) vatten från vattenproducenten Sydvatten.

I övriga kommuner inom NSVA; Perstorp, Åstorp, Örkelljunga, samt Båstads norra sida och Röstånga och Stenestad i Svalöv, har egen vattenproduktion från grundvatten.

Läs mer om vattnet inom NSVA och se filmen från Sydvatten hur de producerar dricksvatten till 1 miljon skåningar.

Har man en egen brunn är fastighetsägaren, föreningar eller andra aktörer själva ansvariga för brunnens drift. Men det är viktigt att tänka på att både det kommunala vattnet och de enskilda brunnarna är beroende av samma yt- och grundvatten. Därför måste alla hjälpas åt att spara vatten.

Vid allvarliga störningar i den ordinarie vattenförsörjningen (t.ex. driftstörningar eller extrem torka/vattenbrist) kan Länsstyrelsen aktivera en nödvattenplan för att säkerställa vattentillgång, utifrån en prioriteringslista. Fördelningen av nödvatten grundas på behov och samhällsviktig verksamhet. Målet är att skydda liv och hälsa och se till att grundläggande funktioner i samhället kan fortsätta.

• Du behöver reducera din vattenförbrukning enligt VA-huvudmannens anvisningar.
• Du ansvarar för att införskaffa vattendunkar eller andra kärl, samt att hämta och transportera dricksvatten från nödvatten-/tappställe.
• Du rekommenderas att ha sparat dricksvatten hemma för att klara dig upp till 72 timmar

Läs mer om nödvattenplan: Vattenavbrott

Länsstyrelsens roll är att övervaka och samordna vattenfrågor. Det finns en regional vattenförsörjningsplan och den har länsstyrelsen beslutat om. Planen finns för att säkerställa långsiktig tillgång till vattenresurser för dricksvatten och ta ett samlat grepp över Skånes vattenförsörjning. Den ska också stärka Skånes förmåga att hantera krissituationer. Här kan du läsa mer om den regionala vattenförsörjningsplanen:

Regional vattenförsörjningsplan för Skåne län | Länsstyrelsen Skåne

Den största delen av kostnaderna för vatten och avlopp handlar inte om mängden vatten som används, utan om att hålla ledningsnät, vattenverk och pumpstationer i drift dygnet runt. Eftersom systemen måste fungera oavsett förbrukning består taxan till stor del av en fast avgift. Enligt lag får vi bara ta ut självkostnad – det vill säga det som krävs för att driva och underhålla systemet.

Som VA-bolag kan vi inte fritt sätta högre avgifter för enskilda kunder utifrån beteende, till exempel om någon struntar i att använda vattnet sparsamt. Enligt lagen om allmänna vattentjänster ska VA‑avgifterna fördelas skäligt och rättvist mellan alla kunder i samma situation. Det innebär att lika fastigheter med samma förutsättningar i grunden ska betala enligt samma avgiftsmodell. VA‑taxan består därför normalt av en fast del som täcker gemensamma kostnader, till exempel ledningsnät, drift och beredskap samt en rörlig del som beror på hur mycket vatten som används.

Den rörliga delen gör redan att den som använder mer vatten också betalar mer. Att ytterligare straffa hög förbrukning med särskilda avgifter eller påslag strider idag i de flesta fall mot lagens krav på rättvis och likabehandling.

Avsaltning av havsvatten är tekniskt möjligt, men det är i dagsläget mycket energikrävande och kostsamt, och används främst i områden med betydligt större vattenbrist än här. Dessutom behövs det en annan sorts reningsteknik än den som används vid vattenverk som renar grundvatten och ytvatten.

Vi lagar läckor hela tiden. Det är en viktig del av vårt arbete. Men ledningsnätet är stort och till stor del äldre, så arbetet behöver ske steg för steg med både akuta reparationer och långsiktig förnyelse. Vi arbetar parallellt med att både minska läckage och stärka hela systemet.

Många stora gräsytor, som golfbanor och fotbollsplaner, vattnas med andra vattenkällor än dricksvatten eller med andra metoder som minskar vattenanvändningen. Det kan till exempel handla om bevattning nattetid och smart teknik som mäter markens fuktighet för att hålla vattenanvändningen så låg som möjligt.

NSVA använder branschorganisationen Svenskt Vattens definitioner av hållbar vattenanvändning som är en pyramid i tre steg där vattenbrist uppstår i steget Spara vatten, se bild på pyramid. 

Spara vatten

Gult läge. Vattenbrist betyder att tillgången på vatten inte räcker för de behov som finns, till exempel för att försörja hushåll, verksamheter, jordbruk eller samhällsfunktioner. När vi säger att det är vattenbrist, betyder det inte att vattnet tagit slut än, utan att vi behöver hjälpas åt för att det inte ska hända och att undvika ett bevattningsförbud.

Bevattningsförbud

Rött läge. Tillämpning av Lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Kommunalt dricksvatten prioriteras till mat, dryck och hygien. Läs mer om bevattningsförbud: Bevattningsförbud – NSVA

Hållbar vattenanvändning

Blått läge. Hållbar vattenanvändning, gäller alltid. Vi har alla ett ansvar att använda vattnet hållbart för att värna om vår viktigaste naturresurs.

Aktuellt läge

Det aktuella vattenläget och åtgärder finns på nsva.se/vattenläget 2026

Yt- och grundvattenmagasinen börjar fyllas på i oktober när grönskan vissnar under förutsättning att det regnar och snöar. Det vatten vi har måste därför räcka hela september och i nuläget är vi inte säkra på att det gör det.

Klimatförändringar gör att vi behöver anpassa oss, till exempel att det regnar eller snöar för lite under vintern. Enligt SMHI har klimatförändringens långsiktiga påverkan inneburit hitintills att:

• Magasinen fylls på under vinterhalvåret när temperaturen är låg
• Magasinen dräneras och torkas upp under vegetationsperioden
• Vegetationsperioden har blivit 1 månad längre i Sydsverige under de senaste 50 åren
• Påfyllnadsperioden har förkortats i motsvarande omfattning.

Det är klokt att vänja sig vid att använda vattnet hållbart året runt.

NSVA följer vattennivåerna i vattentäkter i de kommuner som tillverkar eget vatten. Sydvatten följer och rapporterar ytvattennivåerna i de sjöar som de tar vatten ifrån.

SGU och SMHI har tjänsten Risk för vattenbrist. I bedömningen ingår både nuvarande nivåer och förväntade nivåer inom de närmsta månaderna. Framför allt jämförs nivåerna med hur de varit historiskt, oavsett årstid, men en jämförelse med avvikelse från normala nivåer för årstiden ingår också i bedömningen som avgör om det finns en förhöjd risk för vattenbrist eller inte.

Varningar och meddelanden — SMHI

NSVA ansvarar för produktion av dricksvatten, kvalitetskontroll och distribution i huvudledningarna. Du ansvarar för installation och underhåll av egna rör, armaturer och eventuella tryckförstärkare inom fastigheten. Vid bevattningsförbud ansvarar du också för att bara använda dricksvattnet till mat, dryck, och hygien.

Dricksvattnet inom NSVA

Det mesta av grundvattnet fylls upp under vinterhalvåret när växterna vilar. Då kan regn och smältvatten långsamt sjunka ner genom jordlagren och fylla på grundvattenmagasinen nere i berggrunden.

Att det regnar på sommaren hjälper växtligheten, men det hjälper väldigt lite när det gäller grundvattnet. Det regn som kommer sugs snabbt upp av växtligheten eller förångas från markytan.

När det regnar mycket kan vi ibland se små tillfälliga ökningar i ytvatten, som diken, dammar eller bäckar. Men det är inte samma sak som grundvatten, som ligger mycket djupare ner och tar betydligt längre tid att bilda.

• Klimatförändringar innebär att vi alla måste använda vatten smartare.
• Vi behöver samla regnvatten, tänka på hur och när vi använder vatten, både hemma, på jobbet och i offentlig verksamhet.
• Allt fler kommuner i Sverige inför restriktioner i takt med förändrat klimat.

Använd vattnet klokt och sprid ut din vattenförbrukning. Det finns saker du kan göra som inte innebär att du behöver ändra så mycket i din vardag. Till exempel:

• Duscha kortare och på tider då färre använder vatten, som till exempel före 06 och efter 21. Använd gärna en timer så du får koll på hur länge du duschar.
• Diska och tvätta med fulla maskiner, undvik handdisk under rinnande vatten. Använd balja i diskhon så sparar du vatten vid sköljning och rengöring.
• Stäng av kranen när du inte använder vatten aktivt vid tandborstning eller intvålning av händer eller i duschen.
• Fixa droppande kranar och toaletter, små läckor slösar mycket vatten över tid.
• Förvara dricksvatten i kylskåpet i stället för att spola länge för kallt vatten.
• Laga droppande kranar och rinnande toaletter. Små läckor gör stor skillnad över tid.
• Samla regnvatten till bevattning. Det sparar dricksvattnet till det viktigaste.
• Vattna inte gräsmattan. Den återhämtar sig även efter en längre tids torka.

Här finns fler spara vatten-tips

Optimera din vattenanvändning genom smart tajming. Att vara medveten om när på dygnet och veckan vattenförbrukningen är som högst kan hjälpa oss att fördela vår användning mer jämnt, vilket minskar belastningen på vattensystemet och främjar en hållbar vattenförsörjning.

Åtgärda läckor omgående
Läckande kranar och toaletter slösar vatten dygnet runt. Genom att snabbt reparera dessa minskar du kontinuerlig vattenförlust.​

Installera snålspolande toaletter och kranar
Dessa minskar vattenförbrukningen vid varje användning, oavsett tid på dygnet.​

Spara dricksvatten i kylen
Ha en kanna med vatten i kylskåpet för att undvika att låta kranen rinna tills vattnet blir kallt, vilket är särskilt viktigt under högförbrukningstider. Har vattnet blivit varmt som blev kvar i kannan? Det kan du vattna blommorna med.

Du behöver inte skölja ur förpackningar och glasburkar
Du behöver inte skölja ur dina förpackningar och glasburkar innan du återvinner dem men töm dem gärna på matrester.

Skölj grönsaker i en balja
Genom att använda en balja istället för rinnande vatten kan du spara vatten oavsett tid på dygnet.

Behöver du verkligen hälla ut vattnet?
Eller kan du använda det igen? Återanvänd vattnet efter exempelvis äggkok och annat kokt vatten som du kan vattna med.

Använd diskmaskin under lågförbrukningstider
Kör diskmaskinen sent på kvällen eller mitt på dagen när vattenanvändningen är lägre för att minska belastningen på vattensystemet.​

Diska bara fulla maskiner
Samla disk och kör maskinen när den är full, helst under lågförbrukningstider, för att optimera vattenanvändningen.​

Stäng av kranen vid tandborstning och rakning
Detta enkla beteende sparar vatten varje gång, oavsett när på dagen det utförs.

Duscha vid lågförbrukningstider
Kortare duschar minskar vattenförbrukningen betydligt, särskilt om de genomförs under lågförbrukningstider.

Tvätta kläder under lågförbrukningstider
Planera tvättar till tider då färre använder vatten, exempelvis mitt på dagen eller sent på kvällen.

Vädra kläder istället för att tvätta
Om kläderna inte är smutsiga kan vädring vara ett alternativ till tvätt, vilket sparar vatten oavsett tid på dygnet.

Välj ett kortare tvättprogram
Använd snabbprogram när möjligt för att minska vattenförbrukningen, särskilt under högförbrukningstider.

• Vattna tidigt på morgonen eller sent på kvällen. Dessa tider minskar avdunstning och säkerställer att växterna får maximal nytta av vattnet.
• Samla regnvatten och använd för bevattning istället för dricksvatten, vilket är effektivt oavsett tid på dygnet.
• Vattna inte gräsmattan.
• Så när det ska regna och enbart vattna där du har sått.
• Gräv en liten bevattningsgrop intill plantor som kräver mycket vatten, fyll gropen med stenar och gräsklipp och vattna i gropen för att jorden ska hållas fuktig längre.
• Satsa på perenna växter som inte kräver vatten efter första säsongen.

NSVA använder schabloner och uppskattningar som Svenskt Vatten tagit fram utifrån mätningar, forskning och erfarenhet från branschen. Syftet är att ge en rimlig bild av vattenanvändning i olika vardagssituationer, snarare än exakta värden i varje enskilt fall.

När det gäller vattenutkast i trädgård varierar flödet beroende på tryck, slang och munstycke, men ett vanligt riktvärde är cirka 10–15 liter per minut. Det innebär att vattenförbrukningen snabbt blir hög vid till exempel bevattning eller biltvätt med öppen slang.

Om du tvättar bilen hemma, kan det gå åt cirka 160–600 liter. En lägre förbrukning kan uppnås om du använder hink och svamp eller stänger av vattnet mellan momenten. Högre förbrukning uppstår ofta om vattnet rinner kontinuerligt under hela tvätten. Skillnaderna beror alltså främst på beteende, teknik och utrustning.

Men du ska alltid tvätta bilen i en automattvätt eller gör det själv-hall, där vattnet renas innan det återförs till naturen. När du tvättar hemma rinner vattnet ner i gatubrunnen och rakt ut i närmaste vattendrag utan att renas.

• Anpassa processer och verksamheter för att minska vattenanvändningen.
• Identifiera och åtgärda vattenläckor snabbt för att undvika onödigt slöseri.
• Investera i vatteneffektiva maskiner och teknik för att optimera vattenanvändningen.

Längst ner på sidan för Spara vatten-tips hittar du affischer, tipsblad och annat material som du fritt kan ladda ner. Använd materialet för att informera om hur vi alla kan spara vatten och agera klokt när vattenläget är ansträngt.

Du gör ett viktigt arbete genom att informera kunder och gäster.

Med anledning av de låga vattennivåerna är det många som undrar om vi verkligen behöver spola ledningsnätet. Svaret är ja, det är nödvändigt för att säkerställa god vattenkvalitet. Med tiden samlas sediment i ledningarna och för att förebygga kvalitetsproblem i ett gammalt ledningsnät behöver detta spolas bort.

Tidpunkten kan också tyckas vara illa vald, men det gör ingen skillnad när på året vi spolar. Det har samma påverkan på grundvattentillgången. Uppmaningen om att spara vatten handlar i nuläget om att använda vattnet smart och att inte slösa i onödan. Vi behöver skilja på vad som är nödvändigt och inte. Vi bevakar produktionen och vattentillgången noga. Skulle situationen förvärras kommer vi att skärpa uppmaningen om att spara vatten och avbryta spolningen.

• Underhåll av vattenledningssystemet är en viktig och årlig åtgärd för att säkerställa att dricksvattnet håller en hög och konstant kvalitet.
• Spolningen innebär att en stor mängd vatten kommer att spolas genom ledningarna, vilket innebär att vatten kan synas från brandposter, rör och slangar.
• Under tiden som en spolning genomförs kan tillfälliga förändringar i vattnets utseende, lukt och smak, men det är helt normalt och försvinner när arbetet är klart.

Vi måste säkerställa att skyddsvärd information inte hamnar i fel händer och orsakar samhällsstörningar. Detta är för att säkerställa att det alltid finns rent dricksvatten till allmänheten.

Att något är sekretessbelagt innebär att det är förbjudet att röja information om det. Du får inte avslöja informationen muntligen, genom att lämna ut en allmän handling eller genom att dela uppgiften på något annat sätt. Det står beskrivet i Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Att något sekretessbelagts handlar om att skydda verksamheten och undvika att avslöja möjliga sårbarheter för den som vill skada vår verksamhet. Därför kan vi inte berätta om tekniska detaljer gällande vattenförsörjningen.

Vi avråder generellt från att fylla stora pooler under perioder med risk för vattenbrist, och uppmanar alla som har pool att visa extra hänsyn. Det kan till exempel handla om att avstå från nyfyllning, att fylla långsamt och nattetid om man ändå behöver fylla på samt att täcka poolen för att minska avdunstning.

Vi följer vattenläget noga. Om situationen skulle förvärras kan det bli aktuellt med bevattningsförbud och då gäller att kommunalt dricksvatten endast får användas till mat, dryck, och hygien. I så fall informerar vi tydligt om detta via flera kanaler.

Förbud eller tydliga restriktioner beslutas först när vattenproducenterna bedömer att det är nödvändigt för att skydda dricksvattenförsörjningen. NSVA gör löpande analyser av förbrukning och tillgång, och balanserar behovet av restriktioner med möjligheten att säkra vattentillgången genom tekniska och operativa åtgärder.

Samtidigt uppmanar vi generellt alla invånare att vara sparsamma med vatten, särskilt under våren och sommaren. Det gäller både inomhus och utomhus, till exempel att undvika att spola av altaner och fasader om det inte är nödvändigt, och att tänka igenom hur och när man vattnar i trädgården.

Behovet av bevattning styrs av gröda, jordart, markfukt och temperatur. Grödor är beroende av att få vatten i rätt mängd och vid rätt tidpunkt. Bevattningen kräver logistik och arbetsinsatser vilket gör att bevattning kan behöva utföras både natt- och dagtid för att grödan ska få vatten i rätt tid.

Lantbrukaren ansvarar själv för att bedöma behovet av vatten och det krävs ofta dokumentation och mätning av vattenuttag. Bevattning görs utifrån behov och sker inte i onödan. För mycket eller för lite vatten är inte bra för grödorna.

Förlusterna beror på vilken teknik som används. Utveckling sker hela tiden. Dock är inte all teknik möjlig i alla grödor. Viss avdunstning/förlust kan ske vid höga temperaturer och stark blåst.

Lantbrukaren tar ansvar för att planera sin bevattning utifrån sin verksamhet. Om bevattning bara skulle ske nattetid hinner inte bevattningen runt i rätt tid vilket ger skördetapp och sämre kvalité på grödan. Bevattningen kan därför inte alltid styras till enbart nattetid.

Vattenuttag kräver ofta anmälan eller tillstånd ifrån länsstyrelsen. Lantbrukaren behöver visa hur mycket vatten som tas ut och vilken påverkan uttaget kan ha. Det finns vissa undantag, till exempel vatten till djur.