Så fungerar VA-kollektivet
Kommunalt vatten och avlopp finansieras av avgifter, inte via kommunalskatt. Svensk lag kräver att varje kommun bildar ett VA-kollektiv som täcker sina egna kostnader. Vår verksamhet får inte vara vinstdrivande, och pengar som betalas in av VA-kollektivet i en kommun får inte användas för att finansiera verksamheten i en annan kommun.
Du är en del av ett kollektiv
Alla fastighetsägare som är anslutna till det kommunala vatten- och avloppssystemet är en del av VA-kollektivet i sin kommun. Det innebär att du betalar en avgift för vatten och avlopp som beslutas av kommunfullmäktige i din kommun. Avgiften som du betalar kallas taxa. Den baseras på självkostnadsprincipen, vilket innebär att avgifterna tillsammans ska täcka kostnaderna för vatten- och avloppsverksamheten, men inte ge något överskott.
VA-kollektivet ska bära sina egna kostnader
Vatten- och avloppsverksamheten är helt finansierad av avgifter, utan stöd från skattepengar. Vi tar bara ut de avgifter som behövs för att täcka kostnaderna för vatten- och avloppsnätet i våra ägarkommuner.
För din vatten- och avloppsavgift får du rent dricksvatten i kranen. Vi renar ditt avloppsvatten när du spolar i toaletten, duschar eller diskar. Vi leder bort regn- och smältvatten. Avgiften täcker även kostnader för att underhålla, förnya och bygga ut vattenverk, ledningar och avloppsreningsverk samt för att utveckla nya arbetssätt och ny teknik. Eftersom behov och förutsättningar varierar mellan kommuner är avgifterna olika höga.
VA-kollektivet får inte gå med vinst
VA-kollektivet får varken gå med vinst eller förlust – vilket betyder att vi inte kan föra över pengar från ett år till ett annat eller mellan våra ägarkommuner. För att avgifterna ska motsvara kostnaderna, behöver vi se över avgiften varje år. Eventuella över- eller underskott ska enligt lagstiftningen regleras genom taxan inom en treårsperiod. Därför kan tidigare års ekonomiska resultat påverka hur taxan utvecklas kommande år. Det finns dock ett undantag där man kan sätta undan pengar till nyinvesteringar genom fonder, något som flera kommuner nu tittar på för att minska risken för stora variationer i taxan mellan olika år.
Ett ökat investeringsbehov väntar VA-kollektivet
Mellan 1950-1970 finansierade svenska staten en stor del av utbyggnaden av vatten och avlopp i Sverige. Kommunerna övertog därefter driften av anläggningarna. Nu börjar ledningsnätet och anläggningarna som byggdes på 50-70-talet nå sin livslängd vilket kräver ett ökat underhåll, komplexa omställningar och tunga investeringar. Utöver detta tillkommer investeringar på grund av nya lagkrav, ökade miljökrav och ett förändrat säkerhetsläge. Det innebär att vi står inför en stor investeringsperiod. Det är en utmaning som kommuner och VA-organisationer över hela Sverige står inför. Därför väntas investeringarna öka under de kommande åren, vilket också påverkar utvecklingen av VA-taxorna.
