Nya gasfacklor på Öresundsverket, Ekebro reningsverk och Nyvångsverket

Många
har sett gasfacklan på Öresundsverket, reningsverket i Helsingborg, och undrat vad det är
som brinner. Nu kommer det inte att synas någon flamma längre. De gamla
facklorna på Öresundsverket, Ekebro reningsverk i Bjuv och Nyvångsverket i
Åstorp byts ut mot nya fackor med flamlös brännkammare. Moderniseringen innebär
bland annat ökad säkerhet.

De
gamla facklorna har många år på nacken. Det finns dessutom en norm
(Energigasnorm 2014) som säger att flamlösa brännkammare är att föredra. NSVA
har redan ersatt den gamla facklan på Öresundsverket och nu står Ekebro
reningsverk och Nyvångsverket på tur.

–
Den nya facklan på Öresundsverket mäter 7,5 meter i höjd. Det enda som syns
från den är ett värmedaller, säger Håkan Lindqvist, driftchef på NSVA.

Som
besökare ska man hålla ett säkerhetsavstånd på minst tre meter från facklan.
Den blir mycket varm, och flamman syns som sagt inte. Men säkerheten ökar med
de nya brännkamrarna.

–
De är smidigare att hantera och har fler säkerhetsfunktioner. Det finns en mer omfattande övervakning av att
brännaren tänder korrekt, och den nödstoppas snabbare vid en felindikering. Det
finns fler avstängningsventiler, vilket ökar säkerheten om någon ventil skulle
fallera, fortsätter
Håkan Lindqvist.

Facklorna
är det sista ledet i en process när man tar hand om rötslam från reningsverken.
Vid reningsprocessen bildas energirik gas, som används till uppvärmning och produktion av biogas.
Ibland måste överskottet brännas bort och det är då som facklorna används.

Biogasen
som bildas i rötkammaren består av två tredjedelar metangas och en tredjedel
koldioxid. Den används vid fjärrvärme- och elproduktion, men också som
fordonsbränsle. Drygt 20 procent av den totala biogasproduktionen i Helsingborg
kommer från Öresundsverket. I Bjuv och Åstorp används biogasen för uppvärmning av de egna lokalerna.